fredag 6 januari 2017

Seriestripp: Grupparbetets komplexitet - del 1

Med min seriestripp vill jag uppmärksamma det komplexa med grupparbete som lärandeform, både vad avser det sociala samspelet och ämneskunskaper. Det finns flera problem, och flera versioner av seriens problem, med grupparbete.  Jag har själv upplevt ett antal av dessa under min skol- och universitetstid. Det kan finnas vinster med grupparbete också, framförallt kunskapen man får om andra människor, men de överväger inte nackdelarna. Mindre allvarliga samarbetsövningar för sakens skull, ja, samarbete för inlärning av kunskap, nej. Min erfarenhet från arbetslivet säger också att det är stor skillnad på projektarbete mellan kollegor och mellan elever/studenter i skolan/vid universitetet. Det går inte att jämföra. Att av den anledningen legitimera grupparbete under skol- och studietiden är alltså inte hållbart, enligt mig.
Kritiker (Svensson, 2012) har kommit att skylla på Jean Piaget och den tidsanda som rådde från 1960-talet och framåt för fokuseringen på grupparbete som pedagogisk arbetsform. Tanken att arbetsformer där barn samarbetar och utvecklar kunskaper tillsammans, istället för att tillsammans med en lärare (Säljö, 2014), som är mer kompetent (min anm.), reda ut saker och ting slog igenom och har sedan länge genomsyrat framför allt den svenska skolan (Svensson, 2012). Barn sågs av Piaget som kompetenta och logiska, ja avancerade tänkare, som behöver utvecklas i sin egen takt och göra egna erfarenheter (Säljö, 2014). Själv tycker jag att den senare delen i detta resonemang motsäger grupparbete med tanke på den stadieteori som Piaget presenterar (Säljö, 2014). Barnet sägs förstå något när det är moget för det – hur kan då grupparbete förespråkas i Piagets anda, när nivån på mognad avseende förmåga att förstå, och samarbeta, kan variera hos barn i samma ålder, om än i mindre grad.
Jag har sedan skoltiden funderat mycket på det här. Hur ser ni på grupparbete i skolan? För ni andra resonemang? Har ni andra erfarenheter än jag?


Svensson, H. (2012). Bergström glömmer 90-talets skolreformer – DN Debatt, Dagens Nyheter. Hämtad från http://www.dn.se/debatt/bergstrom-glommer-90-talets-skolreformer/
Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.),  Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
  

1 kommentar:

  1. Mycket bra seriestripp! jag kan inte annat än att hålla med dig om att det har sina fördelar men också sina nackdelar med att jobba i grupp eller grupparbeten. Just nu känner jag att det är mer nackdelar än fördelar, då det lätt kan bli att någon i gruppen blir eller känner sig passiv och inte riktigt hittar sin plats. Så jag förstår helt vad du vill säga med din stripp!

    SvaraRadera