En del av litteraturen i den här kursen har varit mycket
intressant och givande. Läraryrkets många
ansikten (Brynolf, 2012) tror jag kan vara av vikt att läsa inför
framtiden, avseende vad det är för roll och miljö vi ska verka i.
Bland många kapitel tycker jag att det kallat Skolkultur var särskilt intressant. I
denna kurs, och även i den förra, har förutsättningarna för att lärande ska
kunna ske diskuterats. En skolas kultur är en sådan förutsättning. Med
skolkultur menar man i stort arbetsmiljö, attityder och förväntningar, vilket
skapar möjligheter till utveckling. Man har kunnat visa att en skolas inre egenskaper,
kultur eller etos har ett starkt samband med elevernas resultat (Brynolf,
2012).
I boken ges förslag till frågor att diskutera och en fråga
som upprepas är ”Hur skulle du vilja förändra och därmed förbättra skolan?”.
Uppfattningen som ges är alltså att skolan måste förbättras på något sätt. Kan en statlig/kommunal skola reformeras
hur många gånger som helst utan att förlora i trovärdighet? Kan en sådan skola
någonsin bli riktigt bra, när staten bestämmer hur den ska utformas, utan att
lärare och föräldrar har någon reell möjlighet att påverka (att många föräldrar
ansätter skolan idag tror jag oftast handlar om något annat än efterfrågan på
kvalitet)?
Även frågan, om en skola för alla också är bra för alla,
ställs. Är den det? Jag hittar inga förslag till alternativ utformning av
skolan, den är och ska förbli statlig/kommunal. Det är väl inte heller bokens
syfte, men frågan ställs ändå, utan diskussion.
Ett alternativ kan vara hemundervisning, vilket i princip är
förbjudet i Sverige, men inte i resten av Norden. Finland har liksom flertalet
demokratier inte skolplikt, utan läroplikt. Man meddelar skolan i sin kommun
att man avser hemundervisa. Skolan kommer sedan några gånger per år att vilja
träffa barnet för att se att barnet lär sig.
En av anledningarna till att friskolor startas kan vara att någon
saknar en viss pedagogik eller inriktning bland de kommunala skolorna, ja
kanske en viss skolkultur. Av samma anledning kan man vilja bedriva
hemundervisning.
En annan bok jag läst är Education
unchained – what it takes to restore schools and learning (Lidström, 2015),
som behandlar skolsystemet i Sverige, med vissa jämförelser med Storbritannien
och USA. Här ges förslaget att staten inte längre ska ansvara för grundskolan,
vare sig för läroplaner eller finansiering, utan det ska ligga på privata
aktörer. Men det är inte dagens friskolor som åsyftas. Lidström menar att
skolor som drivs helt av elevavgifter, som i princip alla skulle ha råd med, är
fullt realistiskt. Det finns sådana i hela världen, också i de fattigaste
delarna. Kvalitet eftersträvas och dåliga skolor slås ut, eftersom elever och
föräldrar söker sig till den pedagogik och skolkultur de anser vara bäst för
dem. Utbildning måste vara fri, menar Lidström, för att utvecklas till den
bästa möjliga (2015).
Lidström, liksom Brynolf, tar också upp frågan om obligatorisk skolgång upp till 16
års ålder (snart 19?) och vilket slöseri med tid, förmåga och kreativitet det
kan vara (Lidström, 2015). Det gör
dessutom många olyckliga. Många elever vill hellre arbeta från tidig tonår än
att sitta i skolan. Det gick förr, då vi hade en folk- och realskola som gav
tillräckliga kunskaper att klara sig med, och där vidare utbildning skedde i
arbetslivet. Man kan lära sig mycket utanför skolan också, kanske mer. En
privat skola skulle, utan direktiv från staten, kunna ge tillräckliga kunskaper.
Varför måste vi ha den skola vi har? Min poäng med detta
inlägg är att det kan finnas en skola för alla, men en enda skola, en enda
skolkultur, passar inte alla. Så länge vi tror det kommer vi också att behöva
diskutera problem med lärande.
Läs Läraryrkets många
ansikten igen, läs sedan Education
unchained. Den senare ger nya intressanta tankeställare och finns att låna
på Karlstads universitetsbibliotek.
Brynolf, M. (2012). Läraryrkets
många ansikten. (3., [delvis omarb. uppl.]). Stockholm: Liber.
Lidström, E. (2015). Education
unchained: what it takes to restore schools and learning.